Hjälp till att hålla Shiban frisk!

Shiban är en frisk hundras. Det är i varje fall vad vi tror, men nu vill vi veta om det stämmer med verkligheten. Vi, Lotta Arborelius och Birgit Hillerby-Eriksson, har fått i uppdrag av Shiba-No-Kais styrelse att genomföra en hälsoundersökning. Syftet med hälsoenkäten, som bifogas, är att undersöka hur hälsotillståndet verkligen är i vår ras. Det är mycket viktigt att eventuella hälsoproblem uppmärksammas så att de inte växer sig för stora och därmed blir svåra att göra något åt. Frågorna i enkäten omfattar såväl ärftliga sjukdomar som mer vardagliga hälsoproblem, samt mentalitet och vilket foder du ger din shiba.

För att vi skall få en så korrekt uppfattning som möjligt om hälsoläget hos shiban ber vi dig att fylla i den här enkäten. Den skickas ut till alla som har en shiba född mellan 1990-2004, dvs enkäten gäller alla hundar som levt under åren 1990-2004. T.ex. en shiba född 1990, som avled 2001 skall alltså rapporteras. Även om din hund varit kärnfrisk hela sitt liv är det viktigt att du besvarar enkäten. Vi kommer sedan att sammanställa alla svaren och redovisa dom i vår tidning Shiban.

Svenska Kennelklubben har beslutat att alla rasklubbar skall utarbeta en avlesstrategi för sin ras, RAS, vilken blev färdig och godkänd 2005 för shiba. Den här hälsoenkäten kommer att ge ett mycket viktigt underlag i det fortsatta arbetet med RAS. Liknande hälsoundersökningar har gjorts och görs inom många raser.

Gör så här:

• Om du har flera shibor att rapportera skickar eller e-mailar vi gärna fler formulär om du kontaktar oss. Du kan också kopiera enkäten om du vill det.
• Även friska hundar skall rapporteras!
• Uppfödare skall inte redovisa sålda hundar utan endast hundar de har/haft kvar hemma
• Om du har några frågor, tveka inte att kontakta någon av oss:

Lotta Arborelius tel: 08-6072725, e-mail: arborelius@shiba-no-kai.com
Birgit Hillerby-Eriksson tel: 08-7111048, e-mail: hillerby@shiba-no-kai.com

• Skicka ditt ifyllda formulär senast den 31 januari 2008 till

      Lotta Arborelius, Båtstigen 7, 146 40 Tullinge

Vi hoppas att du vill ta dig tid att göra en mycket viktigt insatts för vår ras genom att gå igenom frågorna i formuläret noggrant och så snart som möjligt posta formuläret till ovanstående adress. Ju flera som svarar desto bättre blir underlaget.

TACK FÖR DIN MEDVERKAN!

För Shiba-No-Kai:

Lotta Arborelius & Birgit Hillerby-Eriksson

 

Ni som inte har fått ett ex. av hälsoenkät med posten eller som behöver fler blanketter
kan ladda ner blanketten här för utskrift.

Hälsoenkät.pdf

 

ALLA VILL VI HA FRISKA HUNDAR .

Shiba-No-Kai införde 1997 SKK:s hälsoprogram på Shiba avseende höftledsfel. Vilket innebär att numera kan inga Shiba valpar födda i Sverige registreras hos SKK utan att föräldrarna är kontrollerade innan parning.

Men om uppfödarna i sin avel både ska kunna bevara och kanske t.o.m. kunna förbättra t.ex HD-statistiken inom rasen, så behöver även de enskilda hundägarna hjälpa till genom att ta in sin hundar på en undersökning för att få höftlederna dokumenterade.
Det hjälper inte att bara röntga föräldradjuren utan även deras avkommor behöver undersökas.

 

HD- statistik

f.o.m. 1990 - 2007

enligt det gamla systemet
1990 - 2000
U.A. = fria höftleder

U.A.	GRAD I	GRAD II	GRAD III
87	8	5	1

 

enligt det nya 5 gradiga systemet
2000 - 2007
A och B = fria höfleder

A	B	C	D	E
209	58	15	5	3

 

AD-statistik

Under perioden
1990 - 1999

u.a. = utan anmärkning

U.A.	LINDRIG UTBREDNING (1)
19	1

Under perioden
2000 - 2007

u.a. = utan anmärkning

U.A.	LINDRIG UTBREDNING (1)
61	6

 

Ögonlysning

1990 - 2007

14 undersökta hundar

samtliga U.A.

HD-statistik per/år 2000 - 2007

Shiban har liksom många andra raser ett ursprung som jakthund men är
numera i huvudsak etablerad som en ren sällskapshund i Japan. Den har
använts vid jakt på framför allt fågel och annat småvilt i en terräng
som kräver en mycket atletiskt byggd hund. Shiban har av tradition i
Japan bott utomhus, vilket gjort att den även är utrustad med en
skyddande päls med väl utvecklad underull och med hårdare
smutsavvisande täckhår.
 
Shiban är en självständig ras, men den ska även vara lydig sin förare.
Den kraftfulla och kattlika smidigheten gör att en Shiba normalt inte
har några som helst problem med hindren på dagens agilitybanor.
Problemen där ligger mer på det mentala planet. Det är inte bara att
försöka kontrollera en Shiba som vill visa upp sina färdigheter.
En vältränad Shiba kan utan större problem med ett språng hoppa upp på
en köksbänk och landa sittande ungefär på samma sätt som en katt gör.
Det är inget ovanligt att hitta sin Shiba sovandes på köksbordet som
kan vara en bra utkiksplats....
 
Det finns ingen liten hund i utstrålningen från en vuxen Shiba. En
bild på en Shiba utan någon form av bakgrunds relationer ger ofta det
lite vilseledande intrycket av en stor och ståtlig hund. Men den
storleken finns bara i dess mentala utstrålning, en tik är c:a 37 cm
och en hanhund c:a 40 cm med en genomsnittlig vikt på 10 - 12 kg.
 
I huvudsak är Shiba en röd hund med ljus underull, men som även finns
i svart. Den har även en vitaktig teckning som heter Urajiro. Den vita
teckningen finns i regel inte på den lilla valpen som ofta har ett
svart ansikte, utan den växer sakta fram med ålder och päls byten.
Urajiro är ingen knivskarp teckning utan färgen på kroppen övergår
gradvis på undre delen av kroppen till vitt. Om man vänder upp och ner
på en vuxen Shiba så ska så att säga hela underdelen vara vitaktig,
även undersidan på svansen, trots att man kanske upplever den som
ovansida i och med att den ligger enkelt eller halvt ringlad över ryggen.
  Den svarta, black/tan, Shiban har i regel inte en lika välutvecklad
Urajiro även om det är önskvärt. Även den ska ha en ljusare underull,
något som gör att den kan se lite dammig och oren ut i färgen. Den har
även tanfärgade övergångar mellan de svarta och vita partierna i
ansiktet och på benen. Den får aldrig ge ett intryck av att vara en
rent svart och vit hund.
 
Har man nu träffat på en liten förnäm Shiba och börjat falla för den
både storleksmässigt bekväma, rena och snygga förpackningen, så blir
man helt såld när man möter blicken ur dennes mörka, snedställda samt
mandelformade ögon, placerade i det rena välformat huvudet med de
relativt små fina öronen.
 
Det är svårt att säga nej till en liten bedårande Shiba valp, men
uppfostran och grunden för den framtida utbildning ska starta
samtidigt som den kommer hem.
  Under en både fast och vänlig ägares hand, som samtidigt förstår att
sätta lite klara gränser för vad som är tillåtet här i livet,
utvecklas Shiban till en samarbetsvillig kompis som hänger med på det
mesta.
 
Shiba är känd som en både frisk och långlivad ras, som har många
fräscha 14-15 åringar.

FCI standard N257/16.6.1999

Ursprungsland/hemland: Japan

Användningsområde: Sällskapshund, jakthund för fågel och småvilt

Bakgrund/ändamål: Shiba är en ursprunglig, inhemsk, japansk ras. Ordet "shiba" antyder ursprungligen någonting litet - en liten hund. Shiban kommer ursprungligen från bergstrakterna vid Japanska havet, där den användes till jakt på småvilt och fågel. Smärre variationer kunde noteras inom rasen beroende på ursprungstrakt. När engelska settrar och pointrar importerades från England under perioden 1868-l912 blev jakt en sport i Japan. Korsning mellan shiba och engelska hundar blev vanlig och den renrasiga shiban blev under perioden 1912-1926 ytterst sällsynt i ursprungsområdena. Jägare och yrkesfolk engagerade sig från 1928 i uppgiften att bevara den renrasiga shiban och enades om utformningen av rasstandarden l934. År 1937 utnämndes shiba till officiell japansk ras.

Helhetsintryck: Shiba skall vara liten, proportionerlig, starkt byggd och muskulös med god benstomme. Rörelserna skall vara snabba, fria och vackra. Viktiga måttförhållanden: Förhållandet mankhöjd/kroppslängd skall vara 10:11.

Uppförande/karaktär: Till sitt sätt skall den vara trofast, livlig och mycket alert.

Huvud:
Skallparti: Pannan skall vara bred. Stop: Stopet skall vara tydligt med en svagt markerad pannfåra. Nostryffel: Svart nostryffel är önskvärd.
Nosparti: Nospartiet skall vara lagom kraftigt och avsmalnande. Nosryggen skall vara rak.
Läppar: Läpparna skall vara strama. Käkar/tänder: Saxbett med starka tänder.
Kinder: Kinderna skall vara väl utvecklade.
Ögon: Ögonen skall vara ganska små, trekantiga och mörkbruna. Yttre ögonvrån skall vara uppåtriktad.
Öron: Öronen skall vara ganska små, trekantiga, en aning framåtlutande samt styvt upprättstående.
Hals: Halsen skall vara kraftig och muskulös och i harmoni med huvud och kropp.

Kropp:
Rygg: Ryggen skall vara rak och stark.
Ländparti: Ländpartiet skall vara brett och muskulöst.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup med måttligt välvda revben.
Underlinje: Buklinjen skall vara väl uppdragen.
Svans: Svansen skall vara kraftig och högt satt samt bäras hårt ringlad eller i en jämn båge över ryggen och vara så lång, att den nästan når till hasen.

Extremiteter:
Framställ:
Skulderblad: Skulderbladen skall vara måttligt tillbakalagda.
Armbåge: Armbågarna skall vara åtliggande.
Underarm: Underarmarna skall vara raka.
Tassar: Tårna skall vara slutna och väl välvda. Trampdynorna skall vara hårda och spänstiga. Klorna skall vara hårda och helst mörka.

Bakställ:
Lår: Låren skall vara långa.
Underben: Underbenen skall vara korta men muskulösa.
Has: Hasen skall vara kraftig och senig.
Tassar: Baktassar, se framtassar.
Rörelser: Rörelserna skall vara lätta och livliga.

Päls: Pälsstruktur: Täckhåret skall vara hårt och rakt och underullen mjuk och tät. På svansen skall pälsen vara obetydligt längre och utstående.
Färg: Röd, black and tan, sesam, svart sesam, röd sesam.
"Definition av färgen sesam": Sesam: Jämn blandning av vita och svarta pälshår. Svart sesam: Fler svarta än vita pälshår Röd sesam: Röd grundfärg med inblandning av svarta pälshår.
Alla nämnda färger skall ha "urajiro". "Urajiro "= vitaktig päls på nospartiets sidor, på kinderna, på halsens och underkäkens undersida, på bröst och mage. på svansens undersida och på benens insidor.

Storlek/vikt: Mankhöjd: Hanhund 40 cm Tik 37 cm +/- 1,5 cm

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i för hällande till graden av avvikelse.
- Skygghet
- Avsaknad av könsprägel
- Felaktigt bett (över- och underbett)
- Betydande avsaknad av tänder

Diskvalificerande fel:
- Icke upprättstående öron
- Hängande eller kort svans
-
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

.

Dokumentet kan skrivas ut direkt med ikonen skrivmaskin. Vill ni läsa texten i ett eget fönster så klicka på ikonen till höger om skrivmaskinen.

Dokumentet kan skrivas ut direkt med ikonen skrivmaskin. Vill ni läsa texten i ett eget fönster så klicka på ikonen till höger om skrivmaskinen.